Körde dottern till pappan idag, innan jobbet.... jobbigt!
Glömde matlåda hemma, stannade hemma för att hämta den, kom ut i bilen med aceton och bomullstussar, vart har jag mitt huvud, vad har jag fyllt huvdet med, varför får jag inte ordning på mitt huvud!?
Det märks att jag lämnar något bakom mig, en jobbig period. Alla tankar är fragmenterade, allt finns där jag lovar... Men det kommer inte i rätt ordning alla gånger.
Jag sover dåligt, sover inte alls på förnatten, kommer knappt ur sängen på morgonen, kroppen känns som en baksmälla. Men jag tror endå att de e bättre, jag tror verkligen att jag mår bättre. Även om det inte låter så... Men nu kommer de ut, innan tog
de stopp, i magen i bröstet i halsen.
Nu kommer det äntligen ut, en jättespya med ångest, oro och kaos som landar framför fötterna på mig, eller över den som står mitt emot.
Du kanske blir rädd när jag berättar om de som har varit, men de e ingen fara längre, de e som att magpumpas, väll ute skadar det inte mig på samma sätt längre, jag blir fri och kan leva vidare!