FridaSuzanne

Så kan de gå
Körde dottern till pappan idag, innan jobbet.... jobbigt!
 
Glömde matlåda hemma, stannade hemma för att hämta den, kom ut i bilen med aceton och bomullstussar, vart har jag mitt huvud, vad har jag fyllt huvdet med, varför får jag inte ordning på mitt huvud!?
 
Det  märks att jag lämnar något bakom mig, en jobbig period. Alla tankar är fragmenterade, allt finns där jag lovar... Men det kommer inte i rätt ordning alla gånger.
 
Jag sover dåligt, sover inte alls på förnatten, kommer knappt ur sängen på morgonen, kroppen känns som en baksmälla. Men jag tror endå att de e bättre, jag tror verkligen att jag mår bättre. Även om det inte låter så... Men nu kommer de ut, innan tog de stopp, i magen i bröstet i halsen.
 
Nu kommer det äntligen ut, en jättespya med ångest, oro och kaos som landar framför fötterna på mig, eller över den som står mitt emot.
 
Du kanske blir rädd när jag berättar om de som har varit, men de e ingen fara längre, de e som att magpumpas, väll ute skadar det inte mig på samma sätt längre, jag blir fri och kan leva vidare!
(null)


What the f*ck was i thinking
Mitt i natten, suttit å pluggat men nu e sista uppgiften inlämnad och om en vecka tar jag examen... konstigt!
 
Oron e tillbaka i bröstet.. sömnen långt borta. Tankarna är överallt och ingenstans på samma gång.
 
Vet inte om det är förvirring, ensamhet, ångest eller förväntan.
 
Om en vecka är jag sjuksköterska!
Lugn och ro
Idag har jag lugn i mig själv, skönt.

Vågorna kommer inte lika tätt och allt e inte så jobbigt hela tiden längre. 

Idag har jag kört bil, jag har kört långt, lyssnat igenom alla mina gammla favoritskivor. Är jag den enda människan som fortfarande lyssnar på cd:s?

Det lilla blir så stort, dom små ord och uttryck någon annan tecknat ner och sjungit ut för sig själv tränger in genom alla porer.

Jag älskar att få sjunga ut bakom ratten!